Steg för steg

Tålamod är bra. Det sker med små steg. Det är ganska mycket förväntan, men jag vet, eller tror, att den är ömsesidig. Vi är på väg mot varandra och det är inte bråttom. Jag behöver tid för att mjukas upp, mjuka upp mig själv, så att jag inte stöter bort. Släppa det som håller runt mitt hjärta, så att tilliten också kan vara inuti. Det är skrämmande, men jag är faktiskt inte rädd.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s